sjöoogjur

 

bilden är från 1944

 Rondellen

Rondellen anlades troligen redan 1935 när ny infart och järnvägsviadukt byggdes. Troligen en av de första rondellerna i länet.


 

En sida som söker nya! men gamla uppgifter.

Tidans landskommun var en kommun i dåvarande Skaraborgs län. Götlunda och vad landskommuner inrättades år 1937 municipalsamhället Tidan. Kommunreformen 1952 bildades storkommunen Tidan genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Vad, Flista och Götlunda. Kommunen upplöstes 1971 då dess område fördes över till Skövde kommun. Under 30-40-50 talet växte Tidan snabbt, drivkraften var Yllefabriken tillkomst 1911. Efter fabrikens nedläggning 1966 stagnerade samhället, men fick ny fart, när Sahlströms maskiner byggdes 1967. 1985 var det dags för nedläggning även av denna fabrik. Återigen räddades samhället, nu av br. Håkan och Svante Pettersson de vågade satsa på samhället och byggde ett modernt bostadsområde med affärslokaler post och bank. Tack vare detta har vi nu ett levande samhälle. Tidan kom att tillhöra Skövde var inte en skälvklarhet.  Länsplanerna ville slå samman Tidan med Töreboda, vilket utlöste vilda protester. Detta tvingade fram en folkomröstning, vilket var en av de första i landet. Resultatet av röstningen blev 1184 för Skövde och tre för Töreboda. Därmed fick Länsstyrelsens och Länsskolnämnden mäktiga ledamöter se sig slagna.

Lyssna på slagsmålet vid lunne kvarn i slutet på 1800 talet.

Vad vet vi om denne Johan Smedberg, som var med i det stora slagsmålet i Lunne kvarn. Han bodde i Östergården Lunne, men var född i Hjälsta socken. Gift med Sharlotta Karlsson. De hade 13 barn. Han var en verklig uppskattad person i dessa bygder för sina kunskaper inom sjukvård, fast hans utbildning inom detta var som sjukvårdssoldat. Det kom folk på alla tider om dygnet för att få hans hjälp. Han lagade mängder av benbrott, inget av detta misslyckades, han kunde stoppa blodförgiftningar behandla djupa sår, han tillkallades vid svåra förlossningar, anlitades som tandläkare när värken blev för svår. Naturligtvis så var han även kunnig i djurvård. Han var något av en mångsysslare så även som auktionsutropare var han anlitad.

Lunne kraftverk och kvarn v1d 1900 talet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Verksamheter under det glada 50 talet.
Här fanns. Bensinförsäljning på flera platser, flera taxibilar och åkerier. Post. Järnvägsstation. Polis Biograf. Telestation. Banker. Kommunalkontor. Yllekoncern. Läkarstation. Kvarnar. Brandstation. Skolor. Fotografer. Cykelhandlare. Mejeri. 3 Kraftstationer. Badplatser. Festplatser. Sågverk. Smedja. Hotell. Nils Olssons speceriaffär. Erik Boman livsmedel o bosättning. Bilverkstäder. Gerda Wahlström konfektion o trikåvaror. Bybergs charkuteri. Hilmer Jonsson livsmedel o järnaffär. Skräddare Påhlsson. Karl Sundström sålde bilar. Konsum med livsmedel o chark. Lindströms Trädgårdshandel. Ruths trikåaffär. Herta Johanssons matservering. Fahlströms bageri och servering med Jukebox. Österbergs konditori. Olles korvkiosk. Damfrisering. Guld o klockaffär. Färgbutik. Fiskaffär. Assar Peterssons speceriaffär.

 

Svenska Yllekoncernen A.B
Var man än åker i Tidan så är den stora fabriksbyggnaden i blickfånget, ett monument över storhetstiden.  Ju mera man  och hör talas om fabriken så förstår man vilken enorm betydelse den har haft för bygden Det startade med att yllefabrikören Axel Tidstrand som installerat ett ullspinneri och ylleväveri i kvarnbyggnaden över vattenfallet i Vad. Omkring 1910 skulle han bryta upp från Västergötland för att bosätta sig Dalarna, Skälet var hans hustru Ellens ohälsa. Axel Tidstrand syster Tekla äldsta son Carl Gustav hade utexaminerats från Schartaus handelsinstitut i Stockholm. Musik och dramatik fanns bland intressena och han spelade även fiol. Systersonen sattes nu som 19 åring in Axel Tidstrand att sköta fabriken i sin helhet. Samtidigt skulle han göra sin värnplikt i Skövde och utbilda sig till tygdessinatör.
Axel Tidestrand samt grundaren av postorderfirman Åhlen & Holm Johan Petter Åhlen samt systersonen Carl Gustav Lundberg bildade Västergötlands Yllefabrik A.B. Gustav Lundberg utsågs till chef endast 19 år gammal för Yllefabriken. Verksamheten var igång 1911 men redan 1916 var det dags för en stor utbyggnad och nya maskiner installerades. 1917 var det tre personer på kontoret förutom lundberg. Karl Halfdan hade nyligen slutat för att tillträda ett nytt arbete på Nykvarn i Lunne. Hans efterträdare B. Lindholm han kom hit som flykting från kriget i finland. Lindholm var en lärd man, behärskade 8 språk. Här var det även två kontorister Johan Stomberg och Greta Malmkvist på plats. 1919 var det dags med nästa utbyggnad av den stora väveribyggnaden. Även Choddyfabriken samt en del magasin. 1921 var det ca. 150 -200 personer anställda. 1930 gjordes en sammanslagning av 6 ylleindustrier i södra Sverige med Västergötlands yllefabrik A.B. Det nya bolaget döptes till Svenska Yllekoncernen A.B. I denna ingick A.B. fors ull spinneri Nyköping. Borås Yllefabriksaktiebolag. A.B Sahlströmska fabriksbolaget i Jönköping, Stigen Yllefabrik A.B Färgelanda samt ett textilföretag i Svenljunga och ett i Åmål. Företagen i Åmål och Jönköping avvecklades omgående. Lundberg blev nu koncernchef. För Tidanfabriken, Nyköping, Borås och Stigen. I I Tidanfabriken under 40 talet tillkom personalmatsal och 1942 byggdes även kraftverket. Den byggnad som fortfarande finns kvar från kvarntiden är bostaden. Under de första åren tjänade huset som pensionat för anställda och kunder i Yllefabriken. Behovet av bostäder blev allt viktigare för att kunna få arbetskraft till den alltmer växande fabriken. 1947 – 48 byggdes tre radhus något år senare ytterligare ett hyreshus. Även ett hus med tvättstuga uppfördes för personalen. Stig Karlsson var anställd vid Stigen Yllekoncern som föreståndare för deras tvättstuga. Stig fick uppdraget att utbilda personalen till Tidans tvätt. Under 60 talet förfogade man över 20 tal lägenheter, dessutom subventionerade företaget med 3000 kr. för de som ville bygga egna hem. Tidans kommun stöttade även med samma summa. Yrket var väl inte så lockande mycket på grund av låga löner, trots det fodrades stor yrkeskunskap. Detta fick man vid en lärlingsavdelning där man successivt tillägnades kunskapen. Tidanfabriken upplevde under första delen av 50 talet sin storhetstid, senare del av 50 talet var det lågkonjunktur för hela branschen men fick åter en uppgång under 60 talet. Det kärva konjunkturläget som var under 50 talet har nu lättat och den kraftiga satsningen och intensiva investeringstakten som för närvarande pågår visar klart och tydligt att talet om textilindustrins död är från fackligt håll helt saknar verklighetsgrund. Tidanfabriken följer den allmänna utvecklingen genom anskaffning av 8 nya vävstolar. Denna uppgång fick aldrig C.G. Lundberg uppleva han avled 1956. Sten W. Cedervall tar nu över ansvaret för koncernen. 1964 sysselsätter koncernen sammanlagt 1300 anställda och den totala omsättningen var 48 miljoner. Tidan fans 215 anställda och 82 vävstolar varav 16 var av märke sulzer, vilka vävde 2,5 gånger snabbare än de gamla. Fabriken omsatte 10 miljoner. Platschefen för fabriken var ingenjör Torsten Ölander. 20 dec 1965. Gav ledningen en ljus rapport om årderingången. Men den 11 januari 1966 kom så chockbeskedet. Tre veckor senare skulle fabriken i Tidan läggas ned och 200 hundra anställda varav 25 tjänstemän avskedades och huvuddelen fick sluta april. Avvecklingen skulle vara klar till den 1 maj 1966.

Ett nytt bolag saxylle Kilsund A.B. har bildats. Detta har bildats av Kilsunds A.B. och Svenska yllekoncernen A.B. Båda i Borås för att rationalisera driften. Det nya bolaget beräknas få en omsättning av 65 miljoner. Företaget bedrev även ett jordbruk under många år som rättaren John Johansson ansvarade för. Även en egen brandstyrka som även kunde rycka ut vid behov i bygden. I början av 40 talet var Gustav Friman chef för, han efterträds av Gösta Berlin. Naturligt vis så fans även verkstad för nödvändiga reparationer, även en fabriksbod för försäljning av tillhörande produkter.

1966 var det slut och den sista arbetsstyrkan bestod av. C.G. Svensson, Valdemar Johansson, Nils Hallgren, Olof Malm, Filip Johansson, Gunnar kraft, Tor Johansson, Stina Lindmark, Berta Svensson, Calla Karlsson, Berit Helmersson, Ester Ahlqvist, Agnes Andersson och Oskar Larsson.

Under 80 talet ägdes fabriken av fastighetsbolag Regnbågen från Göteborg. De planerade för ett industrihotell. Planerna var storslagna och en arkitektfirma Helge Swedlund i Skövde fick uppdraget att upprätta ritningar och förslag för byggnaden kunde anpassas. Byggfirman Skövde lågenergi fick uppdraget att utföra förslagna ändringar. Byggnaden var verkligen i behov för upprustning. Fönster lagades och målades, tak sågs över en del mindre byggnader revs, så även den stora skorsten som börjat luta och började bli en rasrisk. (Teglet till skorsten finns fortfarande kvar vid dess grund om någon skulle vilja mura upp den igen). Den väldiga råoljepannan nedmonterades. Nya portar togs upp både på fram och baksidan för att underlätta tillgängligheten. Kraftverket fick nya skovelhjul och nya dammluckor monterades. All detta var en mångmiljonsatsning som tyvärr inte fick den avsedda verkan, men fastigheten räddades till eftervärden. Fastigheten köptes 1999 av A.B. Cykeldistribution, en import och grossistfirma. Detta företag upphörde 2014 och ett Mölndalsföretag Lim och Handtryck blev ny ägare. Lokalerna har aldrig varit riktigt outnyttjade under alla dessa år. Det har varit beredskapslager och en del företag har funnits men aldrig någon verksamhet som genererat några större antal anställningar.
Carl Gustav Lundberg och Carin Lundberg gifte sig 1915 i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. C.G. Lundberg var en industriman med ett stort motorintresse och deltog i en del tävlingar. Den största segern kom vid KAKs stora handikappstävling på ladugårdsgärde i Stockholm för automatbilar där lundberg avgick med seger i sin Lancia Lambda.
Karin Lundberg ( Falk) dotter till överste Svante Falk och Anna Andersson. Karin föddes i Karlsborgs fästning och tillbringade en del av sin barndom i Karlsborg. Det var en släkt med en rad militärer, präster och professorer. Karin var i allra högsta grad delaktig i denna industrihistoria. Hon var utbildad i stenografi och dessinatörutbildning i Holland och målarskola i Paris. Karin var även ordförande i Tidans rödakorskrets och delaktig i i Vads församling, kyrka och kyrkoråd.
Karl Johansson tillhörde inte familjen men kom att uppleva mycket i deras liv. Karl var en av de första anställda och blev 1913 utsedd till chaufför. Problemet var att han inte hade något körkort, vilket han samma år åkte till Maristad för att avlägga förarprov. Det blev många resor under åren mellan fabrikerna, även längre resor som till Berlinolympiaden 1936. En resa var genom hela Europa ner till Italien vilket säkert var ett äventyr för mjölnaren i den gamla kvarnen. Karl kom närmast från Vårgårda grynkvarn.

DSCN3227
Detta är ett kort sammandrag av en denna industriepok i Tidan
Arnold.

Polisen Tidan

I början av 1950 – talet var polisen kommunalt finansierad och kunde därför skilja sig från ort till ort i fråga om utrustning m.m. Tidans polisdistrikt omfattade kommunerna Tidan, Moholm, Binneberg och Timmersdala. Bemanningen bestod av 1 Överkonstapel och 1 poliskonstapel i Tidan. Därtill fanns en extra ord. Polisman som sysslade med indrivning av skatter och böter. I Moholm fanns en förste poliskonstapel och en poliskonstapel och i Ullvåker en poliskonstapel  och i Timmersdala en poliskonstapel. De flesta hade sina kontor i bostaden. Chef för distriktet var landsfiskalen, som hade sitt säte i Tidan. Hans uppgift var inte bara att vara polischef utan han var också hans uppgift var inte bara att vara polischef utan han var också åklagare och kronofogde.

Sjön Östen

Märkligt guldfynd i sjön östen Drängen Anders och pigan Kerstin hittade en sommarkväll 1738 två Guldringar, vid en av ringarna var ytterligare 8 ringar fastsatta. Ringarna blev högt värderade och inlösta av kronan. För hittelönen köpte de Västergården i snarvad. De gifte sig och fick sonen Per. Anders blev så småningom nämndeman och kallades för Gullanners. Kerstin dog 1752 När Anders dog är inte känt.                                                                                                                                           Sjön har varit betydligt större, men 1823 sänktes sjön, även 1844 och 1871 till nuvarande nivå.

Orkestrar

Ariosa fanns på 20-30 talet. Dixi 1918 fram till 1939. medlemmar var, Erik Karlsson Moholm, Evert Alkvist Tidan, Karl Jonsson Tidan ”Barris” Geron Fagerström, Folke Jonsson dragspel, Karl -Erik Wisser Trummor ”Barberare” På grund av kriget slutade orkestern. dixi startades om 1942. Kvar från tidigare var Folke Jonsson, Geron Fagerström, Evert Alkvist. Nya medlemmar är Gustav Persson på sax och Ingvar W trummor

Håkan o Svante Pettersson hade Mac Persson på 70 talet med Olle Andersson, nils Norén och Rune Larsson

 

Fotbollslag samlad utanför Gipsons korvkiosk klar för avresa. Gipson lär ha varit först med pommes frites i Skaraborg.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

                                                                                                Mejeriet i Tidan.
Boskapskötsel har funnits i tusentals år i dessa bygder. Men först under Gustav Vasas tid blev exporten av smör en av den viktigaste exportvaran, särskilt till England. Vilket kanske förklarar Gustav Vasas intresse av att äga gårdar (Flistad) även här. Omkring1920 talet fanns i Skaraborg en tredjedel av alla Svenska mejerier. Smöret var till en början mest intressant, men osttillverkningen blev snart den största produkten, med mer än hälften av den halvfeta osten i Sverige tillverkades i Skaraborg. Vad osttillverkningen beträffar kan berättar Birger Carlsson, ”chaufför på mejeriet” en intressant detalj, som nog inte är så allmänt känd. Exporten tog på sin tid god fart och under Vietnamnkriget 1964 – 75 exporterades Tidans mejeri cheddarost till USA som i sin tur sände den vidare till sina trupper i Vietnamn, efter de delat ostarna i mindre bitar. Dessa bitar delades i någon slags fältportioner åt soldaterna. I Vadsbo härad fanns 1915 det 144 privatägda mejerier. Fram till 1940 talet försvann tre av fyra mejerier i Skaraborg för att ersättas av andelsmejerier. Tidanortens mejeriförening. Föreningen bildades 1928 och började tillverkningen 1 juli samma år. Verksamheten började i en mindre byggnad som uppfördes 1918 som privatmejeri (mesosten) 1928 installerades nya maskiner i samband med ombyggnad. Antalet leverantörer var då 105 st. med en mjölkmängd av 4000 kg. 1930 var det åter dags för ny och ombyggnad med nya maskiner.
1938 beslöts att bygga ett nytt mejeri, detta var färdigställt 1 okt. 1940 med en sammanlagd yta av 1600 kvm. Dessutom fanns en ostlagerbyggnad i trä. Mejeriet årliga invägning var nu 14000 ton mjölk. Tillverkningen var 360 ton. Smör, 600 ton ost och ca. 500 ton. Konsumtionsmjölk pr. år. Den årliga omsättningen var 5-6 miljoner kr. Tidans mejeri var på sin tid ett av landets förnämsta och sysselsatte 35 man som mest. Mejerier fanns med jämna mellanrum.

                                                                    S.O Sunnagård skriver om mejeriet i Tidan
Runt om mejeriet var det som en park med gulmålade stenar med hänglänkar. Detsamma var det för mejeriets fastighet som var byggklart 1950. Gräsmattan mellan mejeriet och centralföreningen användes ofta till hästpremieringar mm.
”Verner med kroken” var trädgårdsmästare och senare Birger Karlsson (Ruths Birger som han fick heta) Han var även chaufför för mejeriets räkning, med mjölkkörning och spånhämtning som uppgift. Det så kallade ost lagret i trä var ifrån början ett svinhus, vassle mm transporterades från ”mesosten” Det byggdes senare om till ost lager som för övrigt fattade eld vid ett eller några tillfällen. Vid den tiden fanns inga elektriska vax grytor så då var det att elda under grytorna för att få vaxet att rinna. Hur som så trivdes osten bra i lagret och det användes ända fram till december 1977. I början av 60 talet slutade man tillverka smör så de lokalerna byggdes om till ost lager
Svecia var den stora produkten men det tillverkades även Cheddar Herrgård och Gräddost i limpa vilket var nytt. I början eller mitten av 60 talet slog den kantfria osten igenom så det blev omläggning i produktionen för bara den typen av ost. Osten kallades för Riddarsvecia och gjordes i olika fetthalter, en del skickades på export till Japan bl.a. 11 kar om dagen (5000 liter/kar) tillverkades och fanns det inte tillräckligt med mjölk ystades det med torrmjölk.Mejeriet har varit erkänt bra och lyckosamt med bra personal och mejerielever (skola) som tex Erik Olsson, Kjell Månsson, Alfredsson, Axelsson och många fler. Det sägs att mejeriet var unikt med många diplomer och andra utmärkelser för både smör och ost. Flera vinster mm blev det på ost mässan i Skara
1973 köptes mejeriet av Handelskompaniet, en grossist som verkade i Smålandsregionen. 1974,1976 bildades Dagab (Axfood) av flera smågrossister likt Handelskomp. Lokalerna blev för trånga så flytten gick till Skövde. Ca 1000 ton lagrades

I bakgrunden av mejeriet syns det gamla mejeriet. (mesosten)

.Mejerimejeriet är nu rivet.