arnold@hobbyfoto.se

Ån Tidan inte bara en Å

Det är mycket som är oförklarligt med denna å, den rinner ju baklänges.  Den är ju även gudarnas å, det sägs att strömmens riktning är avgörande för vattnets andliga kraft, därför att heliga källor spiller alltid ut sitt vatten mot norr. Att näcken syns till på flertal platser är inte så underligt, han trivs i strömmande vatten och har ofta sitt tillhåll under broar. Här kunde han få resandefolk att stanna men även locka bygdens ungdomar till bron för att dansa till hans smäktande toner.

Linné reser genom västgötabygden 1746. Han kallar ån Tidan för floden Tide på detta sätt.

Marieholm är landhöfdinge-sätet, ligger på sydwästra sidan om staden, kringflutet af floden Tide, som delar sig och formerar denna lilla ö, förr än han inflyter i Wenern. namnet Tide återfinns på kartor från 1600 talet. Även stavningen Tidha förekommer.

 I Svenskt konversationslexikon 1851 står att läsa om Tida-Ån. Västergötaland kallades hon på landsspråket Tian och fått sitt namn av den vidskepliga tron bland folket varit gängse, att hon varje år måste ha tio offer, eller att vart tionde människa i henne skulle drunkna. Först Erik den heliges tid genom biskop Bengt den godes försorg bro över denna flod ha blivit lagd. Biskop Bengt den gode lär ha levat under 1100 talet. 1603 utfärdade kung Karl den 9 ett dekret att dammar ska uppföras i strömande vattendrag där ett vattenhjul ska driva en kvarn.


Det gömmer sig mycket historik utmed ån Tidan. I slutet av 1700 fram till 1940 talet var expansiva år utmed ån. Mängder av verksamheter utvecklades som var beroende av energin från ån Tidan. Kvarnar,Stampar, Brännerier, Hammarsmedjor, Masungnar, Sågverk, Tegelbtuk, Spinnerier, Pappersbruk, Fordonsindustri, Tändstickstillverkning, m.m. Förutom all industri förekom timmerflottning, kvarnskola, simmskolor,tvätterier, inte minst fiske.

Ån Tidan passerar sjöarna jogen, vållen, Brängen, Nässjön, Stråken, gimmsjön och östen på sin 18,5 mil långa färd mot norr. Höjdskilnaden är 249 m.

 

 


Liared kvarn

 


Årås kvarn.Kraftverket försörjde mellan 1930-1950 talet gårdarna i området med el.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

 


Kölingeholm

Utlopp från Brängen


Liareds kvarn

Liared kvarn (2)

 

 

 

 

 

 

 


 

Bergabron

Bergabron (1)

 

Här finns kvarnbyggnaden kvar och sågen med alla maskiner och kraftverket.   Detta är lite unikt för ån Tidan.  En underbar miljö som man hoppas kommer att bevaras för kommande genrationer.


 

Ryfors

här finner vi en bevarad brukshistoria. Ryfors bruk var ett stångjärnsbruk mellan 1742 till 1906. vid det övre fallet låg  badhus och tullkvarn. Mellersta fallet låg smedja, kraftverk och tvättstuga och snickeri. Det nedre låg såg masungn och mejeri.


  Stångjärnshammare  


Stråken denna långsträckta sjö som liknar en flod. Sjön har varit en viktig del för transporter av timmer men även andra produkter. Vid Öjaforsens kraftverk var tidigare en sulfitfabrik, som hette Tidafors.  Till sjön transporterades kubb av bönderna till upplagsplatser runt sjön, för att avhämtas av företagets bogserbåt. Båten hette Tidan en grönmålad ångbåt som gick under namnet träskon. Sulfitfabriken ödelades av brand i början på 1920 talet. Båten Tidan kom senare att transportera ved åt statens bränslekommission under första världskriget till ett stickspår av järnvägen vid Margreteholms gård. Vaboholm vid södra delen av stråken låg Bottnaryds Ångsåg. Sågen hanterade stora mängder sågat virke som transporterades sommartid till Stråkens Bro i norra delen av sjön. Järnvägen går över sjön mellan Nässjö – Falköping, här var omlastningsplats anlagd. Sågen lastade virket på pråmar som lastade sa. 25 ton. Detta drogs av en liten ångbåt till Stråkens Bro. Ångsågen startade omkring 1901 och höll på till en början av 1930 talet. Inte bara sågvaror transporterade utan även andra produkter från omlastningsplatsen till Bottnaryd såsom stenkol och kalksten för syraberedning, senare även klorkalk i 300 liters träfat. Några lantbrukare lät bygga särskild pråm avsedd för kalktransporterna. Pråmen fick namnet kompis. Den inköpta kalken lossades vid bolagets kaj i Bottnaryd för vidare trasport till lantbrukarna. Båten var för ovanlighetens skull namnlös, men var ljusgrå till färgen och tämligen liten bogserbåt. Besättningen bestod av två man, skeppare och eldare. Ryfors vid Tidans utlopp i Stråken fanns sågverk som förädlade ganska stora mängder timmer. Ryfors kom att delas mellan bröderna Sager och kom att kallas för Ryfors övre och nedre. Vid Ryfors övre fanns en båt, som drog och bogserade timmer från utgårdarna vid sjöns södra ända, dit det forslats med hästar och oxar under vintertid. Timret lades ut på isen där länsstockar hindrade timret att skingras vid islossningen. Båten Elin kunde sedan transportera virket till sågen. Elin var ett passagerarfartyg som ägde rätt att medföra 49 passagerare. Elin brukade under sommarmånader hyras ut till sällskapsresor. Lantbrukare anlitade även Elin för transporter till Stråkens Bro då den vanliga båten som ägdes av Bottnaryds såg inte han med utöver sina ordinarie uppgifter. Omkring 1920 såldes båten till Stockholm. 1911 började passagerartrafik på sjön Stråken, det var båten stråken en täckt 9,5 meter lång motorbåt, som sattes i trafik mellan Margretholm som var anhalt på järnvägslinjen Nässjö- Falköping. Båten tog 30 passagerare och bestod av maskinrum och en mindre salong. Tåget stannade under 3 sommarmånader vid Margretholm. När båten kom fram till Vaboholm fortsatte resenärerna med hästskjuts till kuranstalten Torrhults brunn och bad. Det var många bryggor utmed sjön, för att få åka med båten signalerade man med en näsduk för att väcka uppmärksamhet. Ortsborna reste med båten till Margreteholm för att sedan fortsätta med tåget till Jönköping eller Falköping. Turerna pågick fram till krigstiden 1914 – 1918 varje sommar men stoppades av brist på fotogen. 1918 startades turerna om ett par år, men 1921 såldes båten till ett företag i Göteborg. Stråkens såg & lådfabrik, Västra kärr, ägde en Ångbåt för bogsering ” Stråken” denna båt forslade massaved från sjön södra delar till lastplatsen vid Stråkens Bro för vidare transport på järnväg till munksjö pappersbruk. Båten var i trafik till omkring 1935 då den skrotades och skrovet sänktes i sjön. Samband med detta inköpte Stråkens industri ”Hagbert Habing” en större motorbåt som tidigare legat i Vättern. Båten var bensindriven men kompletterades under krigsåren med gengas. När denna motorbåt såldes efter kriget upphörde all nyttotrafik på Stråken. Om sjöfarten på stråken är uppgifter från boken Inre Vattenvägar av Yngve Rollof.


Kyrkekvarn byggår 1924 KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA


Öjaforssen. Byggår 1915, renoverades 1950.   Hallaströmen. Ej i drift Byggår 1940


Bengtsvadet. Kvarnen omnämns redan på 1500 talet, Den var i drift under 1940 talet. Sågen revs 1895.  


Brokvarn.  Kvarn med maskiner är näst intill kvar i ursprungligt skick. Med bevarad kvarnkammare även stallet finns bevarat. En pärla i ån Tidan.


herrekvarn KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA


Vättaks Såg. Här har den gamla kvarnen omvandlats till ett trevligt sommarkafe.

 


Ettaks Strömmar är ett biologiskt rikt reservat, som bildades 2005. Den består av nästan 6 km. återställd sträcka av ån.

                                        

Vid Ettak berättas om hur Kung Magnus lyckades ställa upp en användbar ryttartrupp av Västgötar, förstärkta med hans egna hovmän och ett par danska riddare som gott i hans tjänst. I januari drog sig denna styrka inåt västergötland för att rensa landskapet från danskar. Omkring 200 hundra ryttare av de danska stridskrafterna hade slagit sig till ro på Kungsgården Ettak vid ån i velinge socken. Här kände de sig i säkerhet och gjorde det bekvämt för sig. Hästarna hade bundits under tak, rustningarna spändes av och man bänkade sig vid fyllda fat öl. På gårdsplanen vajade danakungarnas fanor. Allt andades stilla frid till des en utkikspost i ett träd upptäckte en svensk trupp komma ridande över de snöhöljda fälten utmed ån tidan. Posten gav hals och det blev plösligt liv i danska lägret. Med fällda lansar störtade svenskarna genast till anfall och nu uppstod en strid, som i många år kom att vara ett kärt samtalsämne vid brasan och ölet.


Madäng

 


Baltaks fiskeodling

Norkan

 

 


Bälteberga. Här har funnits flera verksamheter, spinneri, kvarn,såg, tegelbruk, pappersbruk  och kommunal badplats. Här har vi även ett utmärkt flugfiskevatten med öring och regnbåge.

 

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

 


 

Staden Tidaholms historia börjar med att gården Tidaholm får järnbruksrättigheter 1799. Därmed förvandlas den gamla smedjan på ön till ett litet järnverk. När godsägare Henrik von Essen tar över gården på 1850-talet är verksamheten fortfarande blygsam. Då järnbruksdöden drar över landet beslutar von Essen 1868 att starta en tändsticksfabrik i den gamla stångjärnssmedjan. Fabriken drabbas av den stora branden 1875, då 46 kvinnor och barn brinner inne. Detta är den största kända katastrof utmed ån Tidan. Vulcan var som fabriken kallas, världens största tändstickfabrik vid sekelskiftet 1800-1900.

Von Essen startar också en snickerifabrik och lägger därmed grunden till Tidaholms Bruk som blir känt för den hästdragna Tidaholmskärran med reglerbara bladfjädrar och mycket hög komfort.

1903 rullar den första bilen ut ur brukets portar. En imponerande tillverkning av lastbilar, brandbilar och bussar pågick ända fram till 1934 då verksamheten läggs ned, konkurrens av Scania Vabis i Södertäljeblev för svår

Tidaholm.  I centrala Tidaolm fanns två kraftverk. Tidigare även kvarn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Kullö. Ett av Sveriges äldsta kraftverk som fortfarande är i drift. Anlades av Alfred von Essen 1895 för att förse Hellidens slott med el. Byggnaden innehåller förutom kraftverk även två lägenheter.

 


Prästbolet Fröjered Byggår 1955

 


Annefors Fröjered.  Fredrik  v. Essen startade här mnufakturverk och en plåthammare. Järnbruket startade 1760, upphörde 1900 talet. Här fanns även tegelbruk,kvarn och såg

 


Annefors nedre Fröjered.

 


Blikstorp.

1898 inköptes Blikstorps egendom av Carl Rittefeldt. Detta blev starten på en industriepok där de två gamla kvarnarna och vattenfallet ingick i köpet. 1900 byggdes en snickerifabrik 1902 sattes en turbin in i den östra kvarnen och i den västra en dynamomaskin för likström. 1906 byggdes kvarnen på den västra sidan om till snickerifabrik, denna brann 1916. 1919 uppfördes en ny kraftstation på västra sidan och en ny turbin inskaffades. 1920 var den klar och samtidigt sattes en generator i kvarnen. Samma år fortsatte utbyggnaden av den mindre snickerifabriken. 1927 byggdes en ny snickerifabrik i tre våningar och byggdes ihop med den mindre fabriken.1929 en ny kvarn i tegel. 1930 påbörjades byggnaden av en silkesfabrik. 1942 byggdes en ny bro över ån.  Kraftverket renoverades 2009. Kvarnen byggs om till bostadshus 2012.

År 1886


KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Ån Tidan passerar Korsberga lite vid sidan om, men har haft stor påverkan på bygden med sina kvarnar och kraftverk.

Korsberga adel. Hur kom det sig att flertal gårdar i Korsberga under gångna tider beboddes av adelsfolk! Enligt en gammal sägen gick det till så, att när skam som även kallas den onde gick omkring med en stor säck och planterade ut adelsmän, stötte han emot Korsberga kullar, så att det gick hål på säcken och alldeles för många ädlingar trillade ut där.                                                     Korsbergs kullar fyllda av grus och sand är mytomspunna. Här lär trollen huserat med ofantliga rikedomar. Kanske att rikedomen var dessa mäktiga kullar i sig skälva. Vilket fall som helst så har grus och sand förvandlats till guld i den ena av kullarna.


 

Brokvarn Tibro. Troligen byggt 1907 ombyggd 1917 och nytt byggdes 2010

Vid Brokvarn fanns även en såg, 1919 avverkades i Värsås 10,000 stockar vilka drogs fram till ån Tidan för att flottas och sågas vid Brokvarns såg i Tibro. Av allt detta virke skulle gå förlorat vid en brand 1920. Allt gick förlorat vid sågen , kvarn, såg, boningshus, stall, brygghus, smedja och allt virke.

Ingelsby kvarn 1802

 


Kronkvarn Ej i drift. Från 1930 talet

 

 

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA


Tibro Kvarn. Första gången kvarnen omtalades var 1455. I början på 1800 talet hette den Tibergs kvarn, men är mest känd under namnet Tibro kvarn. kvarnen revs 1978.

Vid Tibro kvarn hände detta vid mickelmäss 1701. Bygdens mest fruktade man skarprättaren, blev med lock och pock supen under bordat i kvarnkammaren. Skarprättaren hade kommit till kvarnen efter ett vått besök på Tibro gästgiveri. Han hade inte antaget inbjudan till fortsatt gille i kvarnen, om inte hans såte ovän mjölnaren hållit en skarpslipad yxa i sin hand. Efter några väl tilltagna supar föll skarprättaren redlöst berusad ned. Mjölnaren och hans medsvurne, en torpare från närbelägna Grönhulta mad släpade ut sin antagonist ur kvarnen, slängde upp honom på hans häst och körde iväg med den redlöse ryttaren ut mot de dyiga maderna. Senare smög sig torparen ut på maden och den natten togs skarprättaren av daga på Grönhulta mad.

Tibergs kvarn 1802

Uppströms ån vid Flottebo, färjade man boskap över ån till betesmarker på båda sidor ån


Årebergs kraftverk Byggår 1912 ombyggd 1946 2004.

Åreberg  är en av Skaraborgs äldsta gårdar. På 1200 talet finns Åreberg omnämnt. Gården har varit fylld av verksamheter under århundraden. Kvarn men även såg, linoljeslageri, bränneri, stångjärnssmedja även en masugn har funnits.

Finns att läsa i bergskolligiets protokoll!  Herr Johan Fagervalls gjorde ödmjukliga ansökan att uti Tijda ström få inrätta masugn och hammarverk. Meningen var att bruket skulle vara självförsörjande av malm. Inmutningar vid prästberget i Ransberg var av ringa värde, samma var förhållandet vid Karlshaga ägor Tibro. När man inte kunde producera någon malm på orten, fick man köpa denna från bergslagen till stångjärnssmedjan.

Här startades en fantastik makalös trafik med hästforor i långa rader mellan Åreberg och hyttorna omkring Filipstadstrakten. Bönderna fick på detta sätt även tillsammans med kolning en extrainkomst. De tog även med egen producerad spannmål på resan för försäljning. En del av det färdiga smidesjärnet fraktades med hästforor till Maristads hamn för vidare transport till England.

När Göta kanal var färdig 1833 kunde järnet lastas på båt vid Vassbacken. Under början av 1800 talet producerades årligen 600 skeppund stångjärn eller 102 ton.

Allt var inte frid och fröjd. För att klara att driva så omfattande verksamhet vid Åreberg var man tvungen höja dammbyggnaden 3-4 alnar. (aln =59´4 cm.)Mot detta tilltag protesterade bönderna. Som påstod att deras ängar skulle lida av uppdämningen. De blev senare tilldömda ett skadestånd av 6 stackar hö och 2 tunnor salt årligen.

 


Kroppetorp Tidigare var här en kvarn.

 


Hönsa Byggår 1919 ombyggd 1921 nytt 1980. Såg och kvarn var i bruk under 1960 talet.

 


 

Ca: 1,5 km. nedströms gården Gäddenäs fanns en kvarn. De sista resterernakunde ses under 1960 talet. Kvarnen låg vid här vid en ö.


 

Vräkefors

Sågen byggdes omkring 1935 och kraftverket 1925. Kvarn riven troligen en skattekvarn

Kvarnanläggningen vid Vräkefors är från medeltiden och bland dess ägare märks Kungarna Gustav Vasa och Erik den 14.

 En annorlunda historisk berättelse som förändrade Sverige. Till grund för detta är ett Pergamentsbrev från den 24 April 1291. (SDHK:1517)

 

1270 omnämns vrech eller vräk av Harald Gudmundsson. (Ätten Bure)  Platsen var en ö i ån Tidan vid Vräkefors, där släkten bodde och ägde en gård eller borg. Haralds fader var Gudmun Fartegnesson som i sin tur var son till hjälten Fartegn Hersesson. Han skulle varit den som tog hand om och skyddade Kung Knut den 9 e: Erikssons söner efter kung knuts död år 1195-96. Fartegn blev troligen lurad till möte i Älgarås med Sverker Karlsson den yngre år 1205, detta slutade tragiskt.  Vid Älgarås uppstod ett grovt övergrepp på kungens söner, där tre avrättades. Detta var en hämnd för ett tidigare mord på Sverkers far Kung Karl som dödades på Visingsö av Knut Eriksson i kampen om kungakronan. Fartegns med ett mindre sällskap lyckades fly till Norge med den ende kvarvarande sonen Erik Knutsson.  Erik återkom några år senare och tog revansch i slaget vid Lena och Gestilren. Därmed var Erik Knutsson den x:e kung av Sverige. makten om Sveriges krona var över för denna gång och även den Sverkerska ättens makt. Under 1500 talet skall även Gustav Vasa varit ägare, senare även Erik den 14.

 



  Lagrfors, det var Adam Otto Lagerberg ägare till Ryholms gods som tog initiativ till uppförande av bruket. Lagerfors bruk anlades 1763 för att förvandla Värmländsk Tackjärn till Stångjärn. Detta finns att läsa i tillvaratagna handlingar vid lagerfors bruk. Vid lagerfors bruk den 1 feb. 1806 Anlände 27 forbönder med 100 skeppund tackjärn. Den 15 feb. kom nästa med 39 foror med 167 skeppund. Några mindre foror inkom 5,6 och 7 mars. Under våren 1806 kom till Lagerfors 448 skeppund = 76160 ton.(skeppund 170kg.) Lagerfors tillhörde Ryholm. När kanalen var klar lastades järnet på båt i Ryholm för vidare transport med båt under sommarmånaderna. Mot slutet av 1860 talet var brukets storhetstid. Här fanns 2 stångjärns-hammare, spikhammare och en kniphammare. Detta sysselsatte 24 man.


Bellefors Kraftverk byggdes 1912 av Alfred Tidner. Kvarnen som fanns här var sannolikt från medeltiden. Kvarnen brann 1890, ny stod klar 1895.   Gamla bron över ån i bellefors omkring 1930 När man följer ån så lägger man märke till att det fortfarande finns flertal vackra broar kvar. De gamla valvslagna broarna är skönheter som måste bevaras. Broarna är av stor vikt inte bara för resande som tryckt kan ta sig över en tidvis forsande å som liknar en forsande norrlandsälv.  Men de är viktiga även för Näcken som ofta hade den som sin bostadsplats, här kunde den sitta skyddad och spela på sin fiol till glädje eller fasa för vägresenärer. Det var väl inte ovanligt att ungdomarna samlades vid bron under vackra sommarnätter för att dansa till musiken som strömmade upp från ån. Att näcken ofta tog andra former som ”bäckahästen” är allom bekant. Näcken var ju en ful figur som försökte många fula trix för att lura framför allt barnen ner ån.                                                                                                                           Trollen har under århundraden utmed ån haft en stor betydelse utmed ån, med sina gömda guldskatter som människor letat efter i århundraden och gör så än i dag. Flera fynd är gjorda inte minst vid sjön Östen. En skatt hittades av en dräng och piga var så stor att de kunde gifta sig och köpa sig en gård. Han fick namnet guld Anders och blev en betrodd man i socknen.   På en holme vid kronkvarn i Tibro lär det finnas en silverskatt, den har hitintills inte hittats trots att många försökt, så än finns skatter att finna.  KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA   Sågen vid Kvarnegården


Armeneby Kraftverk 1953. Träullsfabrik brann 1941 OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Moholm  kraftvek byggår 1988   Moholms gård placerad på en holme i ån. För att komma till gården förr så fans här vindbryggor innan den mäktiga stenbron byggdes. I dag finns restaurang, rum att hyra och en stor omgivande park. Moholms valskvarn. Juni 1887 lossades i Töreboda omkring 500 tunnor råg från en ångare som kommit från rysk hamn. Rågen skulle från Töreboda transporteras på Jernvägen till Moholms kvarn där den kom att malas för att sedan säljas på marknaden. Kvarnen grundades 1871 av Eugéne Crafoord. På Moholms ägor låg på 1600 talet vid södra fallet en Tullkvarn, sädeskvarn med tre par stenar och en pust. På Holmen fanns en kniphammare med handsmedja där tidigare legat en mjölkvarn. På norra sidan låg en kvarn med två par stenar och därtill en såg. Början på 1800 talet låg vid gården två kvarnar och en såg. Senare fanns en såg vid södra fallet och en kvarn vid norra fallet den senaste kvarnen här var Moholms valskvarnar. I det gamla sädesmagasinet vid kvarnen startades några år efter kriget Dans Palais Magazine. Bussar gick från Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda men det kom även danslysta långväga med tåg till magasinet. KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA


        

Vi kan fortfarande finna outforskade platser. Innan ån når brukssamhället Tidan finner vi en märkliga plats. Man får ståpäls när fantasin får fritt spelrum när vi går in mellan några stora stenblock. Den döljer en hemlighet som vi troligen aldrig få någon klarhet i. Hela den stenomringade platsen är storleksmässigt som domarringen vid Askeberga. Var denna plats en befästning av något slag. Flera stenåldersrösen finns i dess närhet, en av åns stora gåtor.

 

DSCN2087 - Kopia


Lunne Kraftverk 1921


 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vid Lunne har det funnits tre kvarnar och två sågverk. Vid nuvarande kraftverk fanns även tidigare ett mindre kraftverk.         De första två kvarnarna och sågen var vattendrivna.


 

Isupptagning nedsröms Lunne kraftverk.


 

Kvarntorp Byggår 1942. Här fanns enligt 1671 års tiondelängd en skattebelagd kvarn som ägdes av Axel Andersson. Familjen hade tre barn varav den äldste sonen Sten Axelsson blev en mycket känd musiker med bl.a låten kan du vissla Johanna.

     

Bron i Vad Tidan 1902 OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Vads kvarn Kvarnen och kraftverket byter ägare efter 110 år i samma släkt. KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA Den första kvarnbyggnaden bilden är från 1913 OLYMPUS DIGITAL CAMERA Den första kända kvarnen och spinneri  brann 1904 Kvarn och kraftverk Vad Tidan. En unik anläggning som varit i drift sedan 1907. Här kan man känna 1900 talets kvarnhistoria. OLYMPUS DIGITAL CAMERA


. Vaholms  valsvarn. Kvarn och kraftverk rivna.

Vaholms kvarn

 Överbyggd bro
OLYMPUS DIGITAL CAMERA


 


Danska trupper skulle ha härjat i Odensåker 1520. En präst lär hopkallat en bondearme med all slags verktyg som kunde användas till kriget. Folket samlade ihop stora vårdkasar som kunde tändas när dansken närmade sig. en bonde Jöns i Näbbensom bodd på hemmanet Kivanäbben, lät folk i trakten sätta hattar och mössor på enebuskar och sedan fick alla skräna och väsnas. Danskarna blev skrämda och tog till flykten över ån tidan vid Skallkarike och den försåtligt bräckta bron av Jöns i Näbben. När dansken med hästar och manskap skulle passera bron skulle de bräckta broarna rasa ned i ån med hästar och manskap. vilket så skedde och den hopsamlade bondearmen med sina enkla vapen kunde då driva dansken på flykten. Tidavad Byggår 1938

Dammbygge Tidavad 1936

Ullervad kraftverk 1947. Ullervad var en liten köpstad 1572 till 1583 då den upphörde till förmån för Mariestad

Kvarn och såg brann 1931

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 


 

Trilleholm   ö. (22 tunnlan

 

 

 

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

 

 

På denna ö i ån Tidan  lär ha legat Västergötalands äldsta pappersbruk som var i bruk mellan 1655-1685. På karta över området 1685 anges platsen med benämningen ”Papers  qvarn”


 

Strömsborgs kraftverk byggår 1989

 



Karleby kyrka -Kyrkplatsen-Kapellgärdet

Karleby kyrka
1986 upptäcktes en stensträng under plogdjup 
på en åker, c:a 700 nordost om Karleby by. Det skulle visa sig vara grunden till en kyrka. Under de följande åren grävde arkeologen Maria Vretemark på Västergötlands Museum tillsammans med ett antal amatörgrävare från hembygdsföreningen fram grunden till två kyrkor        samt en kyrkogård med uppskattningsvis 1500        gravar. Den första kyrkan, en stavkyrka tillhörig en stormannagård, har daterats till omkring år 1000.

460

 ULLERVAD-LEKSBERGS HEMBYGDSFÖRENING, MARIESTAD


Runsten (2)

 

Runsten (1)

Roar reste denna sten efter Tore, sin son. Så lyder runskriften.

50 m. väster om finns rester av det vad som

gett upphov till namnet Sunnervad. ”Mariestad”

 

 


 

 

 

Katrinefors Byggår 1896 ombyggd 1929.

 


Innan vi når kvarnen så har vi passerat en 1000 år gammalt vadställe vid Sunnevad, även en runsten fån 1000 talet som restes utmed de gamla vägarna.

Mariestads kvarn Kraftvek byggår 1892. Här var även kvarnskola som inrättades 1938 efter en idè av C.G.Andersson. Rektor för skolan var Tore Hultgren. Skolan var förövrigt den enda i norden.

 

Kvarn

Denna damm kommer troligen att rivas. Detta öppnar 1,3 km fri vandring för fisken. Men även bortfall av el som motsvarar 25- 30 villors årsförbrukning. Kvillområdet klassificeras som biotopskydssområde.

” En kvill är en strömsträcka som delar vattnet i minst tre grenar”

 


 

Tidans utloppet i Vänern avslutas med denna Vackra bro

 

Mariestad anlades av hertig Karl 1571.

Marieholm var en gård belägen på en holme i ån Tidan. Gården var en kungsgård och länsresidens i Skaraborgs län. Det ursprungliga namnet var Tunaholm.

Från Mariestad förekom också transporter av hästforer. Dessa var inte järnmalmstransporter, utan dessa drog i långa karavaner till Uddevalla. Med uppgift att hämta saltad även färsk sill. Samtidigt hade den nymodiga drycken kaffe kommit till Uddevalla. Den blandades med brännvin av kuskarna för att värma kropp och skäl under dessa långa färder.

Resan utmed ån har inte varit en resa där man mött okända folk eller exotiska djur. Men man möter människor som brinner för sina anläggningar.

Några anläggningar är borttagna där ägare framfört denna önskan.


Ån Tidan är gudarnas å. Strömmens riktning var avgörande för vattnets andliga kraft, därför att heliga källor spiller alltid ut sitt vatten mot norr. Att näcken återkommer på flertal platser är inte så underligt, han trivs i strömmande vatten och har ofta sitt tillhåll under broar. Här kunde han få resandefolk att stanna men även locka ungdomar till bron för att dansa till hans smäktande toner.  Det sägs att det finns Näckendrag på en del platser i ån Tidan. Vattnet virvlar runt och fragades. Det ser ut som när det kokar i en gryta. Den som badade där drog näcken ner i djupet. Det är många som omkommit därför att de inte förstod att akta sig för näcken.

Jag slutar aldrig att förvånas över dess rika historia som  finns utmed ån Tidan.